Om boken: 2002 / Nåväl, mina föräldrar gav mig ett namn! Föreställ dig kombinationen - Viola Tarakanova. Men min familj och mina vänner kallar mig bara Vilka. Det är svårt för mig att leva med ett sådant namn; jag har kroniskt otur. Eller rättare sagt, jag hade ingen tur förrän den dagen jag träffade en tjej som tappat minnet på gatan. Från det ögonblicket förändrades hela mitt liv. Efter att ha bestämt mig för att hitta Veras släktingar upptäckte jag att jag hade hittat min sanna kallelse. Tidigare älskade jag att läsa deckare, men nu insåg jag att det inte finns något mer intressant än att själv vara deckare. Så fort jag drog den första tråden i detta fall stötte jag på tre lik på en gång. Ja, min första utredning har börjat bra.…